- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1916, Småland /
286

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och bud sändes till prästen att dottern dött och skulle
begravas. Det hela hade säkert förblivit oupptäckt, om den
yngre dottern hållit sig tyst, men småningom kom det ut
en del rykten om saken, som föranledde en undersökning
av länsmannen, varvid det verkliga förloppet kom i dagen.
Humant nog ansågs emellertid den gamlas sinnesförfattning
sådan att hon ej kunde betraktas som ansvarig för sin
handling; hon frigavs och nu sitter hon som en snäll
gammal gumma i sin stuga och berättar spökhistorier för
resande främlingar.

Mot kvällen upphörde regnet, vi strävade oss uppför den
branta björkliden och fortsatte bortåt ett par mil på
fjällslätten i tämligen hyggligt »land» till skillningsgärdet vid
Framak (=»Kramatjåkko» på bladet 25 Nasafjäll), det ena
av de två gärden som tillhöra Granbyn, den norra halvan
av Sorsele sockens fjällappar. Vid vår ankomst var
skillningen i full gång, och min följeslagare störtade sig
genast in i leken, medan jag hasade mig ner till en
näverkåta ett par hundra meter längre ner på
sluttningen för att få några timmars välbehövlig sömn och
nödtorftigt torka mina kläder. Fram på förmiddagen
väcktes jag av några av lapparna, som nu hade någon
timmes vila under det de väntade på nästa renhjord;
den första var nu expedierad och de frånskilda flockarna
drivna åt sina respektive håll.
illustration placeholder
MAMMA OCH BARN. Förf. fot.

Efter en stund hördes också de ivriga hundskallen, de
långdragna lockropen — tsūsj, kūkūkū — kommo allt
närmare, och så blev det liv i »skoglisten» däruppe:
brakande kvistar och det dova trampet av tusentals fötter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:00:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1916/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free