- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1916, Småland /
294

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i rätt bås; och blodet från ett eller annat avbrutet horn
och särskilt från kalvarnas små klippande öron upprör till
en början. Men man inser snart att det nog inte är så
farligt. Renen är säkerligen ganska hårdför och van att
tåla åtskilligt, och han tar hela behandlingen med den

största ro;
ögonblicket efter den
vildaste pardans
runt gärdet står han
helt lugn och betar
lövet av
skiljekammarens björkstammar eller
arrangerar ett litet slagsmål
med någon gammal
rival. Och kalvarna
uthärda de djupa
snitten i sina öron
med en förvånande
likgiltighet och ägna sig omedelbart efteråt åt den
angenäma sysselsättningen att inta sin måltid, så fort de
träffat på sin mamma. Någon gång såg jag en nymärkt
kalv, som irriterad stod och skakade på huvudet,
ungefär som om han generades av en mygga, och ett litet
kräk stod en stund och vaggade med huvudet på sned,
medan blodet droppade ned över hans lilla ansikte. En
olyckshändelse kan ju alltid inträffa under den vilda flykten
undan kasttömmen, och jag har i Arvidsjaur sett kalvar
slaktas ner efter att ha brutit ett ben vid en särskilt häftig
sammanstötning. Men det var som sagt ren olyckshändelse
och torde vara mycket sällsynt. Att renarna i det hela
fara illa av den vilda jakten i gärdet är ju klart, det ser
man bäst sedan skillningen pågått några timmar; då stå de
i små grupper med hängande huvuden, flämtande, alldeles
förbi, eller lägga sig i klungor så fort de ha en ledig stund.
Självklart är det lika ansträngande för lapparna själva, och
man får en betydligt högre tanke om deras prestationsför-

RENEN KLÄMMER MED BAKKLÖVEN PÅ DET STÄLLE, DÄR
ENLIGT LAPPTRO EN GREN SKALL VÄXA FRAM- Förf. fot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:00:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1916/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free