Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 J. W. SANDSTRÖM
höljde berget. Några tunna molnband stego på eftermiddagen
upp i väster, vilka senare på kvällen med stor fart tågade
över våra huvuden mot öster. På toppen av Allatjåkko
bildades en molnhuva, som efter hand sammanflöt med de
däröver framflytande molnen till en pinjeliknande figur.
På morgonen den 7 var Norman ute redan vid 4-tiden
och strövade i omgivningen. Det var då mulet med
västlig vind och snöade fint snödamm. Jag vaknade först
kl. 8. Norman kom tillbaka från sin exkursion med 2
ripor. Vi kokade kaffe och skulle bryta upp kl. 1/2 11,
men vädret var då sådant att vi ögonblickligen kröpo in i
tältet igen. Det snöade friskt, blåste från väster, alltså
emot oss och luften var fylld av den förhatliga dimman,
som jag i går trodde vi skulle bliva kvitt för en tid framåt,
därför att vi kommit ner på lägre nivå. Nu skakade
blåsten tältet och snöyran piskade det som ett slagregn.
Norman och jag kommo överens om att det var den sämsta
påskdag vi upplevat i hela vårt liv.
Den 8 april var det vackert väder och lugnt. Vi
vaknade tidigt och begåvo oss i väg kl. 7 utan att ha ätit
något, ty nu gällde det att passa tiden och icke vänta
tills vi ånyo blevo överraskade av storm. På vägen ned
till Arasluokte sköt Norman två ripor och då vi därjämte
träffade på en grov björk, den första vi sett sedan vi
lämnade Njunjes, gjorde vi upp eld på en stenhäll och kokade
kaffe och ripor. Sedan vi ätit oss mätta, fortsatte vi
ner-över mot Arasluokte. Under vägen hittade Norman ett par
grova, torra björkstubbar, som vi lade på kälken för
framtida eldning. Kl. 5 nådde vi Virijaures is. Vi sneddade
över viken till Melädnos utlopp, där vi tältade och gingo
till sängs. Redan då blåste en bitande kall ostvind, så att
vi fröso ganska bra. Men värre blev det under natten.
Den våta sovsäcken stelnade till is och jag frös om båda
händerna och högra foten, så att jag trodde de skulle
förfrysa. Det var den värsta natt jag någonsin varit med om
och Norman påstod detsamma för sin del.
Den 9 april steg Norman upp i den bistra kylan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
