Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VINTERTURER I LAPPMARKEN 327
icke blåst så starka vindar. De berg, som omge
Vasten-jaure, äro också vida lägre än de som omge Virijaure. Vi
rundade Topeknjarka och stävade sedan i nordostlig riktning
mot Vastenjaures utlopp. Hela dagen vandrade vi och
kl. 1/2 10 på kvällen slogo vi läger på isen. Kl. 8 nästa
dag fortsatte vi vandringen och nådde sjöns mynning kl.
11. Här var sjön öppen, varför vi gingo upp på
stranden och följde denna nedefter Vuojatädno. Den mörka
randen av björkskog nere i dalen hägrade för våra
blickar som ett paradis, vilket vi försökte nå ju, för dess
hellre. Ingen kan tänka sig vad man längtar efter skogen,
när man i 14 dagars tid icke sett annat än snödrivor och
snöstormar. Men därtill kom också att vi behövde spara på
vårt fotogenförråd, av vilket numera endast återstod 3 liter.
Redan föregående dag hade det börjat svida i mina ögon;
det kändes som sand eller glasbitar i dem. I dag voro
smärtorna ännu svårare. Jag kunde knappt se något,
ögonen voro starkt inflammerade och alldeles blodröda.
Med vissa mellanrum störtade tårarna ur dem i strömmar,
varvid det brände som eld. När det var som värst, kändes
det som om ögonen hade utstuckits av glödheta järnstänger.
Plötsligt fick även Norman ont i ögonen. Han kastade
sig på snön, borrade ner ansiktet däri och jämrade sig.
Först försökte han använda blåa glasögon, sedan band
han en bindel för ögonen, hvarpå jag, som själv var nästan
blind, ledde honom.
Denna gång gick snöblindheten snart över. På kvällen
var Norman så bra i ögonen, att han kunde skjuta på en
stor räv, som vi mötte, dock utan att träffa. Sedermera
voro vi utsatta för snöblindhet flera gånger och för varje
gång blevo plågorna allt värre. Vi hade tyvärr mycket
dåliga snöglasögon. De utestängde icke de ultravioletta
ljusstrålar, som förorsaka snöblindheten.
Den 14 april mätte vi först det ur Kåtjajaure
utströmmande vattnet, som befanns utgöra 8 900 liter i sekunden.
Kl. 12 voro vi färdiga därmed. Det blåste då västanvind,
töade och häftade under skidorna. Vi gjorde alltså upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
