Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
natten var för svag att bära kälken. Vi lämnade den därför
tillsvidare och buro i stället var sin börda upp igenom
skogen. Norman bar tältet och sovsäcken, jag koksakerna
och provianten. Vid vart och vart annat steg foro
skidorna nedigenom skaren. Först kl. 2 voro vi uppe. Till
den 3 km långa vägen hade vi alltså använt 6 timmar.
Vid björkskogens övre gräns gjorde Norman upp eld och
kokade kaffe. Sedan plockade han två ripor som jag
kokade, medan han strövade omkring i omgivningen för
att jaga. På kvällen kom han tillbaka med fem ripor.
Det blev nu klart för oss, att om vi skulle kunna komma
någon väg, måste vi använda den skare, som bildades
under nattimmarna, och i stället vila under dagarna. Den 21
april voro vi därför redan kl. 1 f. m. på väg ner till släden.
Skaren var 5 à 10 cm tjock, men under detta skikt var snön
ihålig och lös och skaren brast därför ofta under skidorna.
Ibland brast den på båda sidor om skidorna så att två
parallella förkastningar uppstodo, men oftast lösbröts ett
cirkelformigt stycke av 1½ meters diameter med centrum
mitt under fötterna. Norman kallade denna företeelse
»fallbruttu». Med sina breda skidor och sin lätta kropp klarade
han sig vida lättare däri än jag. Kl. 3,45 började vi draga
kälken upp igenom skogen. Emellertid gledo skidorna för
lätt baklänges, så att vi icke hade kraft nog att draga
den. Vi lindade därför säckväv kring skidorna för att
därigenom öka friktionen och då gick det bättre. Men
fallbruttun var mycket tålamodsprövande. Först kl. 8
voro vi uppe efter ohyggliga ansträngningar. Norman
kallade denna morgons arbete blodsarbete. Solen brände
redan från den molnfria himmeln och förstörde snart föret
fullständigt. Vi kokade kaffe för sista gången av det som
återstod av denna vara, varpå Norman gick på jakt. Kl.
12 kom han tillbaka med fyra ripor. Han försökte sova,
men kunde icke somna in på grund av överansträngning.
Jag kokade två ripor och te och bjöd honom. Han steg
då upp och ordnade med våra saker, under det att jag
kröp in i tältet och somnade. Vid sextiden väckte mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
