Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORG SOM STORHAMN 43
monarkiens båda delar; därför skulle den av riket »förses
och begåvas» med gravar och vallar och utrustas med en
garnison, som av kronan skulle underhållas. Men tillika och
framför allt skulle den bli den stora nordiska
handelsmetropolen, som skulle göra Sverige oberoende av det danska
överväldet vid Sunden och vid det längre uppåt älven belägna
Bohus, där grannarna också förstått fatta fast fot på båda
sidor vattnet. Fri nederländsk köpmansanda skulle här
inympas på den svenska bondestaten; till den ändan
utrustades staden med privilegier efter Amsterdams mönster,
ypperligare än de som vid samma tid beskärdes andra orter, till
likhet nästan med en fri riksstads, och inbjödos nederländska
både borgare och bönder att där slå sig ner, bygga och bo.
De, som hörsammade kallelsen, funno sig snart även i det
hänseendet hemmastadda, att den mark, på vilken den nya
staden byggdes, erinrade om den holländska hembygdens:
sidländ och sumpig tvang den till diknings- och
dämningsföretag, vari de på förhand voro mästare och som tillika
tjänade handeln. Härom förtäljer stadens äldste
hävdatecknare Eric Cederbourg (1739):
»När nu desse stadsens innerste delar blefvo inrätade,
hafver borgerskapet icke allenast för des vakra anseende;
utan ock för des stora nytta skul, funnit nödigt med
ansenlige canaler leda vattnet igenom staden, til hvilken ända de
först låtit upgrafva en mycket stor och bred canal efter längden
mitt igenom staden, stora hamnen kallad (nuv. Stora
hamnkanalen), af 72 alnars bredd––––––, hvilken har sit
inlopp i väster af Västerhafvet vid stora Bommen, som om
nätterne vid sänckvärket (vid nuv. hamnpiren) tillslutes,
hvaräst de inkommande varor förtullas, och sträker sig i
öster til Drottningeporten, deräst vattnet har sin
communication med Mölendals å genom ett bredt och rymligit hvalf
under fästnings muren, vid hvilkens utlopp inom siadsens
mur är en skiön miölquarn, stadsens slus (strax vid
nordöstra ingången till nuv. Trädgårdsföreningen), går med 6
par stenar til invånarenes stora nytta upbygd, som 1648
varit och ännu är i fullkomligt stånd (nedlades först 1872);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
