Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 SUNE LINDQVIST
höglades vid denna tid de förmögna i Danmark och Skåne.
Men av naturliga skäl gjordes det väldiga gravhöljet där
väsentligen av jordtorvor i stället för av uteslutande sten.
Om ytterligare, såsom ibland befunnits vara fallet,
stenkistan ersatts av en kluven, metertjock ekstams trågformigt
urholkade hälfter, hade lyckliga förutsättningar skapats för
t. o. m. klädernas bevarande till vår tid. Detta vet
envar, som någon gång besökt det danska nationalmuseet.
Bohusläns nakna stenkummel kunde helt naturligt ej
bereda samma goda skydd. Sedan den här dessutom
ovanligt starka nederbörden i årtusenden fått genomlaka
kumlens inre, finner man där intet eller endast den tomma
kistan, om denna varit av sten. Galgeröset bildar i detta
avseende ett sällsynt undantag, välkommet som vittnesbörd
om även de flesta av de nu tomma kumlens ålder.
Man behöver ej ha färdats lång tid i Bohusläns skärgård
för att ha sett åtskilliga kummel liknande Galgeröset.
Överallt på krönen av de nakna bergshöjderna finner man dem,
ofta goda hållpunkter för seglaren. Den, som ger sig upp
på de skogklädda höjderna runt bygderna i landskapets inre,
finner också där liknande kummel.
En god utsikt över bygden eller farvattnen ville de gamle
ha från sina gravplatser. Denna allestädes i Norden
observerade strävan har ingenstädes kunnat realiseras på ett
mer anslående och i den framtida landskapsbilden mer
ingripande sätt än just i Bohuslän och särskilt i dess
trädlösa skärgård.
Bohusläns bronsålder har även på ett annat sätt
förskaffat sig en företrädesställning bland de svenska
landskapens. De där allestädes blotlade, av inlandsisen en gång
glattslipade berghällarna ha i en eljest i Norden okänd
utsträckning fått mottaga ristningar av sällsynt intresse.
Särskilt gäller detta landskapets norra hälft, vars berggrund
består av en god, ej vittrande granit, som på en gång
lockat med de bästa tavlorna för figurers inhuggande och
tillförsäkrat dylika en av naturens krafter oangriplig fortvaro,
som förr än annorstädes skulle väcka eftervärldens upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
