Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fem utsända bud hade han varit den ende, som lyckats
framföra sin hemliga skrivelse. De övriga fyra hade blivit
uppsnappade. Konungen höll nu till godo i stugan med
en enkel måltid, bestående av smör, bröd och mjölk samt
drack ur den ännu bevarade träskålen. Därefter gungade
han den hängande vagga, i
vilken Halvards späde son,
den ovannämnde Engelbrekt,
vilade. Den för sin hårdhet
så klandrade krigarkonungen
var nämligen, såsom
det framgår av flera drag
ur hans personliga historia,
en vän av barn. Så lade
han sig till vila, fullt
påklädd, på en »alldeles
oklädder kista». Vid
soluppgången följande dag steg
han upp, gjorde sin
morgonbön, hälsade vänligt på
Halvards hustru och gick
ut. Utanför huset påträffade
han Bryngel och tillsade
denne att omedelbart bliva
vägvisare över fjällen och
kärren. Bryngel gick genast efter en betande ung märr,
men då ingen annan fanns i närheten hade han djärvheten
bedja kung Karl hålla stoet, medan han själv sprang efter
en grimma. Karl höll också småleende hästen i luggen tills
Halvard återkom. Sedan Karl och hans följe tagit farväl och
konungen givit hustrun »två röda dubbla dukater», red han
sin väg. Halvard travade hela dagen barbacka, fick ridsår och
behandlades vid framkomsten till högkvarteret med lapis,
»svartaste bläck», och fick sedan en hel vecka hålla till i det
kungliga köket, där han »fick spisa af konungens rätter» och
roade kockarna. Det hela är, som man finner, ett karakteristiskt
och roande bidrag till »Histoire de Charles XII intime».
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
