- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1918. Västmanland, Bergslagen /
2

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

därför vara berättigat att något dröja vid Bergslagens[1] historia
i dess allmänhet och de förutsättningar, naturen där skapat
för det mänskliga arbetet över huvud, men icke minst för
metallframställning och metallindustri. Av ej mindre intresse
är att i korthet se huru dessa förutsättningars värde för den
mänskliga verksamheten växlat genom tiderna.

Järnet har spelat huvudrollen i Bergslagen, även om
kopparn från Stora Kopparberget vid Falun tidvis gjort järnet
äran stridig om främsta platsen med avseende på värdet av
produktionen.

Arkeologerna anse att järnet hos oss var allmänt känt
och brukat omkring 700 år f. Kr. Sedan denna tid eller
2 500 år skulle »järnålder» således ha rått i Sverige.
Osäkrare är om svensk järnframställning har samma höga ålder.
Så synnerligen mycket yngre synes denna dock knappast
kunna vara. Enig är man om, att de lättvunna myr- och
sjömalmerna voro de tidigast använda. I avlägsna bygder
bereddes ännu på sjuttonhundratalet, ja t. o. m. i början av det
sist gångna århundradet av dem järn efter uråldriga, primitiva
metoder. En grop i marken, några resta stenar kring
denna, en ytterst enkel bläster, se där allt som behövdes
för att ur myrens malm med skogens ved framställa en
järnkaka, som sedermera, upphettad i en lika enkel härd,
hopslogs och omsmiddes till dess ett någorlunda rent järn,
dugligt till vapen och redskap, vanns. I dessa primitiva ugnar
och i ur dem utvecklade »osmundskällingar» och
»blästerverk», kunde på grund av den jämförelsevis ringa hetta,
som med den dåliga blästeranordningen alstrades, aldrig
tackjärn framställas, utan smidbart järn utvanns direkt ur
malmen. Den låga temperaturen medförde, att även ur
fosforrik malm ett ganska fosforrent järn erhölls. Järnet


[1] Den skildring av Bergslagens historia och ställning i svenskt näringsliv,
vilken här följer, utgör en del av ett kapitel: »Bergsbruk», som är
avsett att ingå i ett större arbete om Sveriges naturtillgångar, och har
av förf. välvilligt ställts till redaktionens förfogande. — Illustrationerna
äro reproduktioner efter kolteckningar av Ferdinand Boberg, ur den
stora kollektion »Svenska bilder från början av 1900-talet», vilken skall
överlämnas till Nordiska museet, och ha av arkitekten Boberg välvilligt
ställts till årsskriftens förfogande.                          Red.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:00:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1918/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free