Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERGSLAGEN. 7
var det sådana, som fram till bygden bragte meddelandena
om, att inne i skogarnas djup funnos även andra rikedomar
än vilt, fisk och enstaka odlingslägenheter. Redan sagorna
benämna sydöstra Dalarna och måhända även delar av
Västmanland och Värmland med det allbekanta namnet
»Järnbäraland». Möjligt är att tillvaron av myr- och
sjömalmer — ingalunda sällsynta i dessa trakter — först
skapade detta namn. Förekomster av bergmalmer måste
emellertid sedan länge varit kända från dessa trakter,
sannolikt voro de väl också bearbetade efter urgamla,
primitiva metoder; annars skulle svårligen den tidens
storindustri, som möter i de förutnämnda, tidigaste egentliga
bergverken, varit möjlig. Det var nog till redan kända
fyndigheter invandrande tyska bergsmän reste. Dessa medförde
nya, förut okända, mera givande arbetsmetoder och tack
vare dem skördade de och deras svenska bolagsmän vinster
av en annan storleksordning än den, som blivit de första
upptäckarna beskärd.
Det behövdes emellertid mera än koppar- och järnmal
mer för att en koppar- och järnhantering skulle uppstå.
Det fordrades människor i de ödeskogar, där
malmfyndigheterna voro belägna, det fordrades skog till ved vid
malmbrytningen och till kol för smältningen, det fordrades
vattenkraft för pumpning i gruvorna, för bläster i hyttorna och
för metallernas vidare behandling. I en intressant studie,
benämnd »En bergslagsbygd» och behandlande Linde, Nora
och Karlskoga bergslager har prof. Helge Nelson skildrat de
sig alltjämt förändrande förutsättningarna för bergsbruket,
särskilt järnhanteringen, inom nämnda delar av Bergslagen.
Förloppet torde med ringa olikheter ha varit detsamma
inom hela området.
Gruvbrytningen synas vi, som redan framhållits, ha lärt
av inkallade tyskar. Men det egentliga arbetet utfördes
uppenbarligen i de äldre tiderna av mer eller mindre även- %
tyrliga existenser, som samlades från skilda håll och
kanter av landet. Namnen Dalkarlsberget, Västgötahyttan o.
a. inom Nora bergslag berätta redan under medeltiden om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
