Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 GÜNNAK ANDEHSSON
bort. Etter krutets allmännare införande under 1700-talet
blev virkesbehovet mindre.
Bergsmännen, vilket var namnet på dem som bedrevo
bergsbruk, voro närmast att jämställa med
jordbrukstrakternas självägande bönder. De hade i sin tjänst drängar
och pigor för arbetets utförande. Hela näringen var
snarast ett slags storhantverk. Under 1500- och 1600-talen
skedde emellertid småningom en social omvälvning,
närmast orsakad av den brist på kraft och skog, som uppstod
på grund av de allt talrikare små verkens ökade användning
av bäggedera. Staten sökte visserligen reglera detta, bland
annat genom att förflytta en del av stångjärnshamrarna
från den egentliga gruvbygden till fall nere i den
skogrikare åkerbruksbygden. Men icke förty måste många av de
gamla hyttorna slås igen. En del av de kvarvarande i bättre
lägen, med rikare vattenkraftstillgångar, vilka man numera
förmådde att bättre utbygga, och med större skogstillgångar
vuxo under duglig ledning ut till verkliga bruk. De flesta
förblevo emellertid hyttor, där malmen blott nedsmältes till
tackjärn, medan den egentliga bruksbygden med dess
stång-järnshamrar, där tackjärnet ytterligare förarbetades, växte upp
i gruv- och hyttbygdens utkanter och gränsområden. Slutet
av 1600-talet och hela 1700-talet är den svenska
järnhanteringens stormaktstid. Under första hälften av det sist gångna
århundradet fortsatte visserligen ännu den lysande
brukstiden med det yppiga och trevna herrgårdslivet, men
affärerna gingo med vart nytt årtionde mindre lysande. Icke
blott svensk järnhantering utan svensk kultur
överhuvudtaget blomstrade här under hägn av de ekonomiska
möjligheter den visserligen med konjunkturerna växlande men
dock i stort synnerligen lukrativa bruksnäringen gav,
blomstrade på ett sätt som aldrig tillförne. I saga och sång, i
minnesteckningar och skildringar av olika slag komma
minnena och återklangen från denna stora tid i den svenska
järnhanteringens annaler i våra dagar till synes. Några av
den svenska litteraturens yppersta diktare ha därur insupit
sina starkaste och mest bestående intryck. Under denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
