Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
24
OSKAK LUNDBEKG
långt upp i den nuvarande kontinenten stränderna av den
forna fjärden med dess förgreningar.
Vända vi oss till vad Grau har att säga om namnen, så
tåla hans uppgifter ett eller par smärre beriktiganden.
Barkarö slutar av gammalt icke på -ö; vid mitten av
1300-talet skrives det också Barkarna. Det är först genom
senare omstöpning som
det kommit att ändas
på -o. Men det kan i
alla fall sägas vara ett
onanin, ty det
innehåller som senare led
ett gammalt ord arn,
som finnarna för
mycket länge sedan
inlånat från svenskan i
betydelsen »klippa
eller grund i sjön».
Samma ursprung har för
övrigt Kungs-Barkarö
i Åkerbo härad. Till
skillnad från detta
senare kallades socknen
vid Västerås
{Bonde-eller) Västerås-Barkarö.
— Namnet Fullerö är säkerligen också mycket gammalt; det
är till sin upprinnelse rätt oklart, då fornformerna äro svåra
att förlika med varandra, varför det också får anses
särdeles ovisst, om det ursprungligen ändats på -o.
Bortse vi härifrån, finna vi att Grau för övrigt har rätt.
Oxnö, Asko, Göto och Almö ange sig genom äldre
skrivningar verkligen vara önamn, liksom ju även innebörden
av Holm är klar. Sannolikt kan till dessa också läggas
Väinö. Gå vi söderut inom Rytterns socken ha vi där
Björnö, Tidö och Tärnö som bestyrkta önamn; sannolik!
kan Rudö också räknas hit.
Av hela denna fornskärgård tinnes nu utom holmarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
