- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1918. Västmanland, Bergslagen /
29

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UR VÄSTMANLANDS FORNTID 29

bortgången arkeolog, Eskil Olssön. Från hans
undersökning äro kartskisserna å sid. 30 och 31 hämtade.

Vi skönja å dem nederst något litet av Västeråsfjärdens
välbekanta’ kontur. Från utloppet följa vi Svartåns
dragning norrut, något i väster. Längst upp skymtas något av
Västmanlandsgränsen i norr och åt Upplandshållet delar
av Sagån, som här på långa sträckor av sitt lopp bildar
gräns.

Detta område utgör en sakta sluttning mot söder och
sydost. Genom landskapet löper i samma huvudriktning
som Svartån en rullstensås, Badelundsåsen, som i norr
bildar två grenar, en östlig och en västlig.

Av en första flyktig jämförelse framgår, att det äldre
skedet utmärkes av en rik bebyggelse i norr och en
sparsam i söder, medan förhållandet är omvänt för det yngre
skedet.

Se vi närmare på den första kartan, finna vi verkliga
bebyggelsecentra kring Svartåns källarmar. Dylika ligga
också utom kartans område längre norrut å ömse sidor
om Dalälven.

Vad vi här finna är ingenting mer eller mindre än de
första minnena av de människor, som senare bebyggde ej
blott Västmanland, utan även Uppland och Norrland. De
levde här på en udde i fornhavet, vilken bildades av en
sydostlig utlöpare från det nordsvenska höglandet.
Boplatserna anlades på en tid, då havet stod minst 70 meter högre
än nu. Långsmala sund trängde då hitin och det
nuvarande V. Färnebo bildade då en bred fjärd.

Ännu långliga tider framåt har bebyggelsen varit i
frapperande hög grad knuten till de gamla boplatserna. I söder
höjde sig nya områden ur havet, de öppna trakterna i
V. Färnebo och Flåckebo ända ned mot Haraker. På en
nivå av 50 m sluta de fjärdliknande förgreningarna i
trakten av Harakers kyrka; norr därom lågo slätterna över
vatten. Men märkligt nog mottogo dessa nyvunna
områden endast sparsamt sin befolkning, enligt vad av kartan
framgår. Kring den i havet långt utskjutande udde, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:00:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1918/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free