Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 SIGURD ERIXON
Av byplanen normerades tomterna, som sålunda tidigt,
åtminstone i det egentliga jordbruksområdet, erhållit en
viss regelbundenhet. Redan då historiens ljus först börjar
falla över hithörande förhållanden, äro gårdarna mer eller
mindre tätt hopbyggda i fyrkanter, ofta så tätt, att gårds-
FIG. 5. MANGÅRDEN I EN GÅRD i ÖSKEBOHYTTAN. Norbergs atelier fot.
planen blev som ett inhägnat rum, vartill portar,
vanligen överbyggda s. k. portlider, ledde. Då tomtplatsen i
byn ibland var tillmätt mycket liten, kunde gårdarna
komma så tätt, att längorna mot gatan hängde i ett, men
ofta, mest i skogsbygderna och norrut, lågo de friare.
Utanför de särskilda gårdarna lågo en del speciella hus
utströdda. I Dalarna och ofta i Norrland ligga husen i
gamla gårdar i en enda fyrkant. Vi äga också exempel
härpå i Västmanland, men här råder dock oftare den
mellansvenska formen, antingen med ett stängsel (på
1500-talet kallat »gårdsledet») eller en huslänga mellan man- och
fägård. Det sista är typiskt för Mälar- och Hjälmardalarna,
och skiljelängan i denna högsvenska gårdsform är vanligen
ett portlider med stall (fig. 2). Goda exempel på kors-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
