Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄSTMANLÄNDSK BYGGNADSKULTUR 71
söder om Sala, och i Västmanland finnas spridda exemplar
ned till Tillbergatrakten. Såsom ovan påpekats voro de
på 1600- och 1700-talen icke så ovanliga även nere vid
Mälaren. De tillhöra sålunda det nordliga områdets
tillbakavikande företeelser. I Västmanland förekomma jämte
verkliga stolpbodar ej sällan också övergångstyper, där de
vertikala stödstolparna sammankrympt till, ofta profilerade,
träklossar mellan syllramen och bodunderredet. Höjden
hjälpes för övrigt gärna upp genom hörnstenar under
syllarna. Ingången är vanligen — dock ej alltid — på
gaveln. Övre våningen är stundom utkragad åt alla sidor,
eller åtminstone på ingångsgaveln (fig. 2l), liksom ofta norrut.
Exempel på det förra äro ett härbärge i Karbenning (fig.
22 och 23), där en väggfast säng i övre rummet och
svalgång på gaveln visa direkt anknytning till loftbodarna,
samt några i Harakers socken etc. Från stolpbodarna
härstamma de s. k. fatburar, som ej sällan även i formen
överensstämma med dem och om vilka man vet, att de
FIG. 2 7. LOFTBODAR, VÄSTERBYKIL, V. FÄRNEBO S:N. Sven T. Kjellberg fot.
sedan medeltiden förekommit som förrådshus vid
herrgårdar och bergsmansgårdar. Flera dylika finnas ännu
kvar i Västmanland, t. ex. vid Öskebohyttan i Linde s:n och
vid Björkebrotorp i Järnboås (fig. 24), båda med pyramidiskt
valmtak och åt alla sidor utskjutande övervåning. Deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
