Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 SIGURD ERIXON
utpräglad tendens i senare tid att förbygga svalgången och
rummet därunder med bräder.
En helt annan utvecklingsgång kan påvisas i svalgångens
historia, huvudsakligen dock mera österut och in i
Uppland, men även i Dalarna. Det är då svalgången mer och
FIG. 3 0. LOFTBOD, ISLINGBO, V. FÄRNEBO. Sven T. Kjellberg fot.
mer krympt ihop till att bli blott en balkong med
yttertrappa från marken upp till övre våningen (fig. 28). Denna
typ av yttre fritrappa appliceras även på bodar,
brygghus, källarstugor, ja även på mindre boningshus. — Den
gamla och ännu vanliga fördelningen var att rummen i
nedre våningen i loftbodarna användes till förvaringsbodar
för säd, matvaror etc, medan övervåningen nyttjades till
sov- och sommarrum, förvaring av kläder etc. De
medeltida folkvisornas jungfrubur och »höganloftsbur» ha också
sin direkta motsvarighet i »pig-» och »drängkamrarna» eller
»bodarna» hos Västmanlands allmoge. Ibland kallas också
övervåningen nattstuga, vilket var vanligt bl. a. i
prästgårdarna under 1600- och 1700-talen. Här förekomma
ibland väggfasta sängar etc, men endast mera sällan äro
dessa rum förnämligare utstyrda med väggmålningar o. d.
Även undervåningen kunde emellertid bli boningsrum och
det är icke alldeles ovanligt, att där inretts helgdags- eller
gäststugor. För övrigt kunna rummen där bli
slöjdbodar, drängkamrar med eldstad, ja, även brygghus eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
