Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 ELISABETH THORMAN
och beräkning i den för målningar avsedda salen har han
således återvänt till sin hemort. Att icke en, utan många
händer, därav som1 det tyckes inga så säkra som
mästarens egna, fått deltaga i arbetet synes tydligt; detta stämmer
med uppgiften (av G. Ankarcrona) att han ofta hade
medhjälpare och lärjungar. Icke minst visar detta å sin sida
tillbaka på den mängd av beställningar, vilka han under
sina långa resor måste ha mottagit.
Något personligt minne av denne konstnär lever icke
kvar i de bygder, där hans verk ännu äro bevarade.
Uppgifterna om flera verk av Kers Erik Jönsson i dessa
trakter äro vaga och ofullständiga. Man tillskriver honom
bl. a. målade rullgardiner i Östra Born, Kopparberg, samt
väggmålningar i Norra Rävtorp. Ett skåp i det nära
Hyttnäs liggande Svepartorp, »Målatt 1838», har ursprungligen
tillhört Hyttnäs; att döma av de oskickligt målade
bokstäverna har Erik Jönsson icke haft något med detsamma att
skaffa. Det låter sig däremot antaga, att någon annan
kringvandrande dalamålare målat såväl detta skåp som de med
rosor å ryggstycket prydda stolarna i Svepartorp.
Väggmålningarna i »Stora husets» å Svepartorp två rum och
övre förstuga, enkla ytmönster på papp, äro ej signerade.
I den mycket stora och betydande produktion, som
tydligen en gång kommer att tillerkännas Kers Erik
Jönsson, äro ovan beskrivna bilder av intresse, kanske främst
genom att de angiva en från Leksand så fjärran ort, där
konstnären varit verksam.
Kers Erik Jönssons verksamhet har i sen nutid
traditionellt fortsatts av hans båda dottersöner, Per och Erik Kers,
av vilka den senare bland andra uppgifter fått den att med
målning smycka vissa avdelningar av vårt Nordiska museum.
De ovan beskrivna målningarna ha icke förblivit orörda
i jämnt åttio år, utan att gång efter annan ha hotats av
förstörelse. Vid ett husförhörskalas, en betydande händelse,
då icke sällan en reparation av gården i fråga företogs,
var även för denna gård påtänkt en genomgripande
omdaning, vilken gällde just »västra salen», där kalaset skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
