Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGHA FÄRDVÄGAR FRÅN DE LAPSKA HÖGFJÄLLEN 255
översta, från norska kusten uppskjutande björkskogstungan.
Det var första gången sedan vi för 9 dagar sedan lämnade
Kebnekaisestugan, som vi träffade på skog.
DEN ÖVERSTA BJÖRKSKOGEN I SKJOMENS SÖRDAL. I BAKGRUNDEN : Förf. fot.
T. V. RUNDTIND OCH LÄNGRE T. H. LAPVIKTIND.
Något längre ned störtade sig älven ånyo i djupet av en
ravin, som var 100—200 m nedskuren i den här ganska
breda dalbottnen.
Över den senare, som nästan har formen av en
klippplatå, strömma några bäckar, som sedan störta sig utför
kanten av ravinen. En av dem, den s. k. Tverelven,
visade sig särskilt svår att övervada i sitt nedre lopp. Det
är därför tillrådligt att här hålla sig så högt som möjligt
emot den breda dalgångens sida.
Efter ännu en timmes vandring över platån stodo vi
framför ett nytt klippstup. Flera hundra meter under
våra fötter utbredde sig Skjomens breda fjorddal med
tvärbranta sidor. Dess botten höjde sig endast cirka 60 m ö.
h., och dess övre ända uppvisade samma kittelformiga
avslutning som den övre dalen vid Kobvand. I densamma
utmynnade dels den nyssnämnda ravinen, på vars botten älven
skummade och brusade, dels en annan från O eller NO,
likaledes med en älv på bottnen. Vi märkte nu, att den dal vi följt
var Skjomens Sördal. Den andra dalgången var Norddalen.
Vi funno alltså att denna liksom flera andra av
Nordlands fjorddalar så att säga bestod av flera våningar Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
