Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 OTTO RYDBECK
från ifrågavarande period, om man undantager de rika
urnefynden och mossfynden från den romerska och
folkvandringstiden, vilka på grund av sitt läge och materialets
beskaffenhet föga berörts av ovan nämnda förhållanden.
Under järnåldern förekommo visserligen många av
kummel och stensättningar täckta gravar, men dessa kunna
icke i monumentalitet mäta sig med stenålderns ståtliga
gravkamrar eller bronsålderns ansenliga gravhögar. Dock
finnas andra minnesmärken av stort intresse bevarade,
såsom bautastenar, domarringar och skeppssättningar. Ett par
mil öster om Ystad, helt nära havet, på »Kåsehuvud», ligger
sålunda en skeppssättning av ovanlig storlek (fig. 16—17),
ett av provinsens märkligaste fornminnen. Dess längd är
67 m, bredden 19. En av de mindre sällsynta
domarringarna, tyvärr något skadad, men av betydande storlek,
står ännu kvar vid det natursköna Degeberga, alldeles
intill järnvägsstationen. Och vad de resta stenarna
beträffar, förekomma dessa i massor; ojämförligt intressantast
av dem alla äro runstenarna. Av dessa till omkring ett
halvt hundrade uppgående ristade stenar äro 4 eller, om
man så vill, 5 historiska. Inskriften å de tre
Hällestadsstenarna och Sjörupsstenen syftar sålunda på slaget vid
Fyris vall (omkring 988). Den femte och allra yngsta är
knuten till N. Åsums kyrka samt härrör från så sen tid
som början av 1200-talet. Av de övriga skånska
runstenarna är Örjastenen äldst (mitten av 800-talet), medan de
andra tillhöra 900-talets sista eller 1000-talets första fjärdedel.
De skånska runstenarna överensstämma mera med den
danska än med den uppsvenska typen. En av de båda
invid Simris kyrka stående runstenarna, kallad Simrisstenen
n:r I, visar emellertid genom runslingans rena form, att
den ristats av en svensk, snarast uppländsk konstnär.
Inskriften bekräftar delta: »Bjornger lät resa denna sten efter
sin broder Ravn, sven hos Gunnulv i Svithiod.»
Märkligast av alla resta stenar i Skåne äro likväl de,
vilka tillhöra det s. k. Hunnestadsmonumentet,
ursprungligen uppställt i Hunnestad, omkring en mil norr om Ystad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
