Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
torup; parti från A. Roland fot.
NORR MED PORTEN.
SKÅNSKA SLOTT OCH BORGAR 45
På 1530-talet framträdde
emellertid en borgtyp, som
synes ha vunnit stor utbredning
i provinsen, ja, varit för
densamma särskilt betecknande.
Det var den helt slutna,
fyr-längade borgen, försedd med
torn och utsprång.
Försvarskraften stegrades väsentligt,
om flyglarna byggdes i
varandra, bildande ett slutet
komplex kring den fyrkantiga
borgplatsen, och om t. ex. i tvenne
diagonalt motstående hörn
lades ett par mäktiga rundlar,
som vardera med kanoneld
kunde bestryka två av borgens
sidor. Liksom redan hörntornen vid de förutnämnda
borgarna utgjorde ett accepterande av en försvarsform, som
sedan länge utvecklats i Frankrike, borgbyggnadskonstens
speciella hemland, och därifrån spridde sig till andra land,
torde även den slutna
borgfyrkanten med hörntorn därifrån
leda sitt ursprung, även om
typen kan ha kommit till Skåne
från närmare håll. Att tornen
begränsades till två och
förlades diagonalt var en av
ändamålsenligheten betingad
förenklad anordning. Man har
visserligen hänvisat till de
preussiska ordensborgarna, i
synnerhet den 1499—1515
restaurerade borgen i Riga, där
likaledes diagonaltorn
förekomma, såsom möjligen
innebärande ett mönster för danska
torup; borgården A. Roland fot.
MED ARKADEN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
