Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 16 G. LEUFVÉN
rit värd att tillvaralagas, men omkastningen inom
jordbruket blev för hastig för att kreatursförädlingen skulle kunna
hålla jämna steg med jordbrukets utveckling, och dessutom
ha alla svenskar varit svaga för det utländska. Följden
KOSTALLET PÅ NÄSBYHOLM MED 200 KLAVBUNDN \ I \GLANDSKOR. R. Kuller fot.
blev, att huvudintresset fångades av de utländska
mjölk-raser, som vid den tiden lämnade de bästa resultaten inom
provinsen, nämligen den svartvita holländska eller ostfriesiska
boskapen, som med ett gemensamt namn kallades
låglandsrasen och den från Skotlland härstammande rödvita
ayrshirerasen.
Den förstnämnda hade inkommit till provinsen redan i
början av 1800-talet, den senare år 1847, då den infördes
lill Skarhult. Båda stodo sig väl i konkurrensen med en
massa andra försöksvis importerade raser och utbredde
sig hastigt, låglandsrasen inom de bördigare delarna,
företrädesvis i sockerbetsdistrikten, ayrshirerasen i de magrare
delarna, företrädesvis på höjdplatåerna i provinsens
mellersta del.
Då den statsunderstödda nötboskapspremieringen
började år 1892, kunde man därför tala om vissa naturliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
