Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 KRIGSMINNEN VID DALÄLVEN OCH LJUSNAN
ning härav kan man
antaga, att besättningen
under krigstider uppgått
till minst 500 man.
Söder om landsvägen
sträcker sig en över 100 m
lång grav med bröstvärn
upp mot sluttningen av
det berg, som mot söder
begränsar passet. Längst
uppe på bergets kron
finnas lämningar av något,
slags blockhus av sten.
Skansens uppkomst är höljd i det djupaste dunkel. Måhända
är den ett minne från Nordiska sjuårskriget 1563—1570, denna
de vilda gränsfejdernas tid, eller sträcker den sina anor ända frän
medeltiden. Det enda säkra är, att dess betydelse som
gränsfästning upphörde, då Härjedalen efter Brömsebrofreden 1645
tillföll Sverige.
III
LÅNGA SKANS
Huru många bilande turister ha ej på sin snabba färd genom
de ödsliga nejderna mellan Sveg och Fjällnäs passerat den
hemtrevliga Långa gästgivargård utan att ens taga i övervägande
lämpligheten att besöka det gamla minnesmärket — en avstickare
som blott tager 1 å l1/2 timme i anspråk.
Skansen är belägen i Hede socken, Härjedalen, l3/4 niil
ovanom »sockenkyrkan» och 1/4t mil ifrån en by av samma namn på
Ljusnans vänstra strand. Med sitt läge »under Långa bergs
brantaste sida» invid vägen åt Tännäs och Röros behärskade
den helt och hållet denna samfärdsled till Norge.
Detta befästningsverk, det förnämsta som funnits i denna
provins, anlades 1644 under den fejd, »Ulfeldsfejden» kallad, som
föregick freden i Brömsebro. Ursprungligen skall dock ett
befästningsverk redan under drottning Kristinas tid ha anlagts
närmare Långa by, vilket senare flyttats till denna plats.
Anläggare var den berömde fältherren Henrik Fleming,
vilken med denna fästning avsåg att skydda Härjedalen för norska
infall över Röros. Vid krigsutbrottet år 1675 var den emellertid
redan förfallen och måste iståndsättas.
Konung Karl XI besåg försvarsverket i juni 1686 och skall då ha
yttrat, att arbetet ej svarade mot kostnaderna (»en tunna guld»).
PLAN AV KÅRBÖLE SKANS. Rit. av förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
