Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 HENRIK HESSELMAN
även ofördelaktigt på de processer, som försiggå i
mineraljorden. Det överåriga, gamla granbeståndet är emellertid
oförmöget till vidare utveckling, lavslöjorna kring kronorna
bliva tätare och ett efter annat börja träden att torka, när
man med yxan griper in i beståndet. Det är därför
nödvändigt att så fort förhållandena tillåta övergå till skogens
föryngring för att på marken uppdraga ett fullt
produktions-kraftigt bestånd. Men härvid stöter man på svårigheter, som
man ännu icke lärt sig fullt behärska, ehuru vår kunskap
med varje år skrider framåt. En erfarenhet, som man snart
gjorde, var att tallplantorna till en början kunde gå väl till
och utveckla långa årsskott med kraftiga mörkgröna barr,
men trots denna lovande utveckling i ungdomen dock efter
en tid gingo ut. Man kom emellertid jämförelsevis snart
underfund med felet. Fröet hade tagits söderifrån och
tillhörde därför en klimatras, som ej passade för Norrland.
Senare studier ha visat, att tallen är uppdelad i ett stort
antal klimatraser och att det ej är rådligt att för kultur
taga tallfrö från ett område, vars klimat i någon större grad
avviker från det, som råder i den trakt, där skogsodlingen
skall utföras. Detta har nu lett till att den norrländska
tallfröhandeln ordnats med hänsyn till fröets härkomst.
Men även markens beskaffenhet, framför allt råhumustäcket,
erbjuder svårigheter för skogskulturen. Genom
markberedningar med redskap, som riva sönder det sega
råhumustäcket och i någon mån blanda det med mineraljorden, eller
genom lätta bränningar söker man bringa detta till snabbare
förmultning. I de lägre, klimatiskt mera gynnade delarna
av Ångermanland försiggår en sådan förmultning ganska
lätt på hyggena, men på höjderna tar det lång tid, varför
processen måste påskyndas. Ivriga studier pågå emellertid
nu för att i detalj utforska de lämpligaste metoderna för
urskogens föryngring.
Ett annat problem, som den norrländska urskogen
erbjuder, är behandlingen av de förut omnämnda försumpade
markerna. Norrland är rikt på mossar och myrar; i det
översta Norrland torde de intaga 30 proc. av arealen, i Ån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
