Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 MANNF HOFRÉN
typ för mangårdsbyggnad,
som förekommit i
Ångermanland ända in i vår tid:
å ena sidan köket, å den
andra en sal, »storstugan»
eller »annerstugan», skilda
åt genom en tvärs genom
huset löpande förstu eller
gång. Vanligen är dock ena
hälften av denna gång
avbalkad till en
förstukam-mare eller ko ve. Denna
långstuga är den oftast
förekommande formen på äldre
gårdar. Var detta hus för
litet, utökades det med ett
rum till på ena gaveln,
vanligen kallat
»västerinkam-marn». Denna tillbyggnad
finner man ibland lagd å
husets långsida, den kallas
då »bakkammare» eller mera skämtsamt »sakristia».
Med 1800-talets början uppenbarar sig en ny stugutyp,
som i Ångermanland blev mycket vanlig, »korsbyggnaden»,
där rumsindelningen sker både med tvärvägg och
längs-vägg, så att planen bildar ett kors. I sin enklaste form
innehåller en dylik stuga tre rum och en förstu, i vilken
merendels förekommer ett avbalkat rum med trappa upp
till vinden: Oftast finna vi en rikare planutveckling av
denna typ, varvid övervåning tillkommer.
Mangårdsbyggnaden å en ordinär norrländsk bondgård innehåller en
ansenlig mängd rum, varav ytterst få — ofta endast köket
— äro bebodda. Det är karaktäristiskt för
ångermanlän-ningarna att »slå på stort». I de outtömliga skogarna fanns
rikligt byggnadsvirke. En typisk ångermanländsk
bondstuga ses å fig. 4.
Bland åbyggnaderna på ett ångermanländskt hemman är
FIG. 9. SPIS FRÅN SÖRKRANGE, Förf. fot
HÄSS.IÖ SIN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
