Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FIG. 14. SÄNC, FRÅN
NORA S:N
Förf. fot.
DEN ÅNGERMANLÄNDSKA ALLMOGENS HEM 43
Ångermanland, äro mycket enkla i jämförelse med de
underbara former därav, som träffas i Sydsverige. Lånat från
Norge är också bruket att i en färgad yta rista in ornament,
en gammal teknik, som
i Ångermanland ofta
uppträder tillsammans
med synnerligen
åldriga ornamentsmotiv.
Denna teknik är dock
här jämförelsevis
sällsynt, liksom ock
plattskärningen, vars
förlovade land är Jämtland,
där bygdeskulptören
mäster Gregorius på
1600-talet utbildade den i delvis nya och originella former.
Det östra kulturområdet hör samman med den övriga
östsvenska kustkulturen. Detta visas t. ex. av de här
förekommande plana linfästena, en form som är gemensam
för hela kusten. Uppland äger de rikaste formerna. I
Ångermanland finner man betydligt enklare former men med
åldrig ornamentik, t. ex. linfästena fig. 15, där det gamla
nordiska solhjulet pryder det ena och de varandra skärande
cirklarna å det andra är ett gammalt romanskt motiv. Det
annars i Ångermanland vanliga
redskapet för lintottens fästande är den
här oftast vridna, konstrikt skurna
linkäppen med kam i toppen.
Inom det ångermanländska
kustområdet utbildades under 1700-talet en
dekorationsstil, som är absolut typisk
för denna trakt; den är här ytterst
vanlig och har t. o. m. sänt en och annan
utlöpare nedåt Medelpad. Platta, strängt
stiliserade blommor, blad och rankor
ha utskurits i trä och fästats på möbler.
Oftast försedda med brokig bemålning,
FIG. 15. LINFASTF,N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
