Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 LUDVIG NOKDSTKÖM
ohelgande var harm, att de vid bänkläggningen ej fått plats
å nu skändade bänk utan hänvisats längre bort.
Och att detta folk hade långt till kristen civilisation
förstås, då man hör, att år 1763 stadsfältskären Eberstein
instämde handlanden Petter Kjöns änka, därför att hon
.kyndelsmässodagen vid utgången utur aftonsången uti
stegporten av uppsåt spottat på hans hustrus nya vita
damastpäls, varav blivit en fläck, som ej kunde borttagas.
Och slutligen: år 1779 höll en avskedad båtsman så högt
tal i kyrkan, att prästen måste stanna i sin predikan till
dess stortalaren, som var överlastad, blivit utförd. Han
påstod, att han blivit förtrollad av en lapp, med vilken han
kommit i ovänskap, men dömdes dock till 17 par spö.
:•:
Liksom kyrkan på detta sätt bildar ett slutet monument
med sin art av minnen och historier, bildar nuvarande
rådhuset ett, och residenset med torget ett, och gamla
rådhuset vid torget slutligen ett.
Residenset har sett flera berömda män i Sveriges historia
som gäster, främst att nämna då krigshjältarna Sandels
och v. Döbeln, under den s. k. »officerstiden». Förste
landshövding i länet var baron Carl Bunge. Ingen resande,
heter det i gamla papper, passerade staden utan att
uppvakta landshövdingen, vilken i själva verket var och
hyllades som en liten vice-konung i denna avlägsna landsända,
och skapades småningom runt landshövdingarnas
personer en »viss konservativ servilism». Landsstatens göromål
voro emellertid ringa, och det berättas, att länets förste
landskanslist Brozel (kring 1790) var nära att svälta ihjäl,
ehuru han även fungerade och förtjänade som musikant.
Han gick många år i samma slitna jacka och samlade
ben ute för att därpå koka soppa. »Kommissioner funnos
icke alls på den tiden, genom vilka habila kanslister i
senare tider samlat sig hundratusental. Allt var ännu i
oskyldighetens tillstånd», tillägger krönikören sardoniskt.
Som en målande kontrast härtill framstår skildringen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
