Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 ERIK MODIN
Många berättelser gingo fordom genom bygderna om
Sångakällans underbara kraft, och ännu höras dylika även
från den senaste tiden.
Efter det att källan sista gången tillstenats, trängde vatten
upp mellan stenarna, och detta togs av vidskepliga
sorgfälligt tillvara som hälsomedel. En gammal bondhustru
har berättat, hurusom hon i sin ungdom brukade vid
sommartid taga det framträngande vattnet för att användas som
botemede’ mot varjehanda sjukdomar. En blind
lappgumma fick vid ett tillfälle av henne något av vattnet och
tvättade därmed sina ögon med den påföljd, att hon återfick
sin syn — »detta är, säger man, dagsens sanning». Ännu
för blott några år sedan kom, såsom en av kyrkvärdarna
meddelat förf., folk ända ned ifrån kusten upp till Sånga
vid midsommartiden och samlade i medhavda käril vatten
ur en grop i kyrkans närhet i tro, att det var »det äkta
Sångavattnet».
Övertron har djupa rötter i folkets sinnen.
:•:
Nu ligger den lilla vita kyrkan där i den mörka
bergsluttningen och drömmer i tystnaden sina många minnen
från svunna sekler.
Om stenarna kunde tala, vad allt skulle hon icke berätta
oss om de släkten, som vandrat in och ut genom hennes
låga port, ja, från tiden därförut om dem, som i
hedenåldern kommo hit och först slogo sig ned vid den
»sjungande bäcken», om dem, som en dag i djupa skogen väster
därom funno källan med det ymniga, stärkande vattnet,
den de ägnade sin naturbundna dyrkan, men över vilken
sedan kristnade män byggde det lilla träkapellet; om huru
hon själv i sinom tid trädde i dettas ställe genom att fromma,
flitiga händer lade sten på sten och murade hennes
konstrika valv, varunder vallfärdande skaror samlade sig,
andaktsfullt lyssnande till munkarnas böner och sånger på
det främmande språket; om huru längre fram i tiden Guds
ord begynte där förkunnas på folkets eget tungomål, bju-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>