Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID HELGASJÖN 137
Kronobergs kungsgård anslogs till landshövdingarna i
det efter slottet uppkallade länet, De hava också tidvis
residerat där, men efter reduktionen, knappast i slottet, som
ju snart blev obeboeligt, utan i en herrgårdslik träbyggnad
å en dominerande plats på kungsgården. Den revs på
187Q-talet, sedan bostället indragits; några gamla popplar
stå ännu kvar på
platsen.1
Huru hastigt
den en gång så
stolta borgen
förfallit, kan man
övertyga sig om
vid en blick på
kopparsticket ur
Erik Dahlbergs
Suecia-verk.
Redan då, på 1690-talet, hade en yppig vegetation börjat täcka
de taklösa murarna. Och denna har sedan florerat och gjort
den gamla ruinen högst pittoresk, ett bland de allra vackraste
minnesmärken i sitt slag i vårt land. På borggården uppväxte
— sannolikt från 1700-talets början — en ek, som på sin
skyddade plats fick väldiga dimensioner och slutligen sträckte
sina grenar över nästan hela den stora borggården. Den
ansågs vara planterad av Gustaf Vasa. Den föll för julstormen
1902, ehuru dess stam var alldeles frisk. Å bilden sid. 135.
synes en avsågad del av stammen. Sedan har också murarnas
söndersprängande genom vegetationen stävjats, och
konserveringsarbeten hava utförts genom offentligt beviljade och
enskilt (av en för ändamålet bildad förening) insamlade
medel. De cementbelagda murarna äro emellertid betäckta
1 För Kronobergs slotts historia se en uppsats av G. O. Arcadius i
»Ur Värends historia», Växjö 1912, och den däri anförda litteraturen;
vidare »Johan III:s byggnads- och befästningsföretag», utgiven av V.
Granlund 1875, samt C. G. Brunius, »Konstanteckningar under en resa»
(1851—52). Brunius’ knapphändiga beskrivning på slottet är den mest
utförliga, som ännu finnes. En noggrann arkeologisk-arkitektonisk
undersökning och uppmätning är i hög grad önskvärd.
STRANDPARTI VID EVEDAL. S. Johansson fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
