Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 GUNNAR LINDÉN
kyrka kunna vi se havet på tre sidor. Över vidsträckta
gräsmarker vandrade vi så ut på Torhamns udde, svenska
fastlandets sydöstligaste hörn.
Från Torhamn går idealisk cykelväg uppåt längs östra
kusten. Den följer havet, vars blåa vidder alltsomoftast
skymta fram mellan träden. Själva vägen håller sig hela
tiden på flygsand, vilken bildar ett bälte, parallellt med
kusten, ända upp förbi Kristianopel. Sanden är flerstädes
bunden med sandstarr, dock ligger den ännu långa sträckor
bar. På sina håll är den uppodlad, men på dessa åkrar
torde företagsamheten skörda en skäligen klen råg. Bättre
tycks då skogen trivas.
Vi nalkas emellertid Smålandsgränsen, flygsanden ha vi
hunnit igenom, och på kartan läsa vi namnet Danska
Broms. På andra sidan ligger Svenska Broms, och emellan
de båda gårdarna flyter den lilla bäcken, en gång gräns
mellan tvenne riken. Nu sitter en sömnig vallpojke på
den ena av de båda kungsstenarna vid bron, och kräken
hans beta intill. Så ha vi ånyo passerat Blekinges gräns,
och innan våra vägar skiljas, vill jag uttrycka den
förhoppningen, att många av dem, som gjort oss sällskap på
färden, skola följa vårt exempel och nästa sommar med egna
ögon beskåda Blekinges fagra och mångskiftande natur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
