Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VRETA KLOSTERS KYRKA
av ERIK LUNDBERG
Konung Inge d. y. dog av ond dryck i Vreta, säger Rimkrönikan, och detta är den äldsta uppgiften om orten. Om kyrka eller kloster står där ingenting, men de arkeologiska fynden visa, att vid den tid då Inge dog, 1120-talet, måste det redan länge ha funnits en kyrka i Vreta.
Sedan få vi ur de säkraste källor veta, att konung Karl Sverkersson stiftade ett nunnekloster av cisterciensisk regel i Vreta och att han skänkte jord därtill. Hans syster Ingegärd blev den första abbedissan.
Messenius säger att konung Inge stiftat klostret och att det från början var benediktinskt. Samma uppgift förekommer på Inges gravsten i kyrkan, utförd på Johan Hirs tid. Om det ligger någon sanning häri, så tycks det i alla fall ha behövts en ny instiftelse ett halvt sekel senare, och från denna tid härstammar i varje fall klosteranläggningen, vars rester nu delvis framgrävts.
Redan dessförinnan måste kyrkan ha varit betydande, ty förnäma män sökte där sin gravplats. På 1500-talet ansåg man, att utom konung Inge också konungarna Magnus Nilsson och Ragvald Knaphövde samt kung Sverker d. gamles son Sune Syk skulle ligga begravna i kyrkan, och Johan III lät uppsätta minnesvårdar över dem med långa latinska inskriptioner. Det gäller då att söka reda ut, huru mycket i dessa inskrifter och den samtida historie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
