Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246 H. ENGER
när det efter en stund mojnade något, hade vi inte längre
någon anledning att följa strandens alla krokar, utan satte
kurs rakt på Stuorsuolo. Här fanns ett lapskt fiskeläge,
vars alla underliga grejor vi med intresse studerade.
Solstrålarna började göra sig gällande, och Melanders
pojk ville undandraga sig paddlingens besvär och i stället
segla. Jag framhöll att konstruktören garanterade, att det
ej gick att kryssa, men i övrigt hade jag naturligtvis intet
emot att svalka mig ett tag. Det gick bra. Ungefär 1
kilometer ut från ön vände vi och kommo så småningom
tillbaka till — fiskeläget! Kryssningen slutade vi följaktligen
med, grepo åter till paddlarna och satte kurs på Ålloluokta.
En sugning i magtrakten väckte matbekymren till liv,
men dem tänkte vi komma ifrån så lättvindigt som
möjligt. Vi bröto nu upp var sin köttkonserv, d. v. s. kött
var inte den rätta benämningen, ty det var mest fett fläsk,
lade hela härligheten på en hård brödbit, och med mycket
arbete slank det så småningom ned; sjön suger!
Vi satte därpå kurs på ön Bierna och hade till en början
kav lugnt omkring oss, men så småningom kom en svag
bris akterifrån. Efter en del vingliga försök lyckades vi,
stående på knä i kanoterna, få upp seglen, och glada i hågen
styrde vi in norr om Bierna, njutande av en vacker
lappländsk sommarafton.
»Prisa ej dag förrän sol gått ned», borde någon vänlig
själ ha tillviskat oss, medan vi lågo lättjefullt utsträckta i
våra kanoter, men det var där ingen som gjorde, och
därför kom det också som en överraskning, när vi överföllos
av ett ordentligt oväder just som vi stucko ut ur sundet
mellan ön och fastlandet. Storm, motvind och regn, allt
det där klarade vi nog, men när sedan även den feta
konserven började göra sig påmint, då kapitulerade vi och
styrde mot land. Vi försökte tälta i skogen, men höllo
på att bli uppätna av mygg, varför vi hastigt flyttade ned
till den blåsiga strandremsan. Där rullade jag in mig i filt
och myggnät och somnade snart.
När jag vaknade stod Melanders pojk på huvudet i täl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
