Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öland, solens och vindarnas ö av HELGE NELSON - Eriksöre by
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För mindre än 50 år tillbaka bragtes det senare att stanna
just som det stod i begrepp att kasta sig över skogen. En
annan ännu mer förödande makt för denna var ölänningarna själva. Hade de fått hugga och stjäla ved i Böda
kronopark, såsom de av gammal hederlig sedvänja brukade
och ansågo sig berättigade till, hade sanddynerna härskat
där i denna stund. Men från mitten av förra århundradet
har pågått ett intensivt arbete med att utdika, binda sanden och plantera skog. Nu förser kronoparkens 10 000
tunnland skog på ett effektivare och mer laggillt sätt norra
Öland med en väsentlig del av dess timmer- och bränslebehov.
ERIKSÖRE BY, SEDD FRÄN LANDBORGEN. E. Zetterberg fot.
Tallskogen har eljest svårt att nå någon höjd på denna
vindarnas ö, men här kan man vandra fram mellan tallstammar, resliga som på en mellansvensk skogsmark. De
skogsplättar, som eljest finnas på ön, äro ej tillräckliga för
bränslebehovet. På sydöstra Öland äro de för övrigt rena
sällsyntheter.
På 1700-talet var Öland en enda stor jaktmark. Alla
utägor voro kronans, och i de ännu vidsträckta skogarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
