Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från slott till koja på Öland av ANDERS BILLOW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DE »TRE» KVARNARNA VID VICKLEBY 1920. TVÅ RIVNA. TAK OCH Förf. fot.
BRÄDFODRING BORTA PÅ DEN SYDLIGASTE.
i smärre hus. Att byggnadssättet haft och har andra praktiska konsekvenser är otvivelaktigt. Inne på byns gårdar
är man ju bl. a. utomordentligt väl skyddad mot den ständiga blåsten.
Något som, alldeles oavsett sammanbyggandet i bykvarter
eller icke av de öländska gårdarna är anmärkningsvärt i
deras utseende, det är den rikliga användningen av kalksten såsom byggnadsmaterial. I de träfattiga och från småländska fastlandet avlägsna, sydostligt belägna socknarna
kan man exempelvis få se, hur stenen trots sina fuktgivande
egenskaper användes i alla gårdens byggningar, boningshuset ej undantaget. Ej blott till ytterväggar utan även
för golv, avbalkningar mellan båsen i fähusen samt till
tak, framför allt på källare, användes kalkstenen över hela
ön. Ett vackert exempel på takbetäckning med kalkstensflisor visar vapenhuset på Källa kyrka (fig. sid. 56). Som
en kuriositet må nämnas, att några av våra moderna arkitekter efter öländskt mönster börjat begagna sig av detta
taktäckningsmanér vid monumentala byggnadsföretag.
Torvtak och halmtak äro naturligtvis de vanligaste liksom i övriga delar av vårt land, där ej skogen tillåter trätak. För viktigare tak, såsom på boningshuset, äro ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
