- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1921. Öland /
88

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vegetationen och det öländska landskapet av G. EINAR DU RIETZ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

88 G. EINAR DU RIETZ

med insprängning av gran och al. Delvis bär väl den
steniga moränmarken skulden, delvis långvarig betning.

De sista åren ha gått hårt åt den öländska lövskogen.
Många av södra Ölands vackraste lundar ha försvunnit,
av andra och av stora delar av den mellanöländska
lövskogen återstå blott bedrövliga ruiner. Det torde för övrigt
vara allmänt bekant, vad
bränslebrist och framför allt
ett sorgligt ryktbart
kristids-företag betytt för
Kalmarsundstrakternas uråldriga
ekbestånd. Inte ens
Borgholmsskogen har gått fri från
avverkning under denna tid.
Man måste allvarligt
hoppas, att det arbete, som för
närvarande pågår för att få
denna Ölands sista
sammanhängande ekskog
räddad åt eftervärlden, sent
omsider skall leda till ett
fullt betrygande resultat. KÖPINGS BRANTER. Förf. fot. 1913.

Vid sidan av lövskogen

spela övriga naturtyper en ganska obetydlig roll i
mellersta Ölands natur. Öppna slätter bryta naturligtvis här
och där av skogsbygden, och i öster går den småningom
över i skoglöst kustland. I Långlöt finner man ännu
stora myrar med betydliga vidder av böljande äg (Cladium
Mariscus). Ännu finns det öländska myrar att rädda, som
kunna visa nästa generation, hur ett äg fält såg ut, nu sedan
den sista stora Gottlandsmyren fått övergå till öken och
något åker.

Ju längre man kommer mot norr, dess vanligare bli dungar
av tall och gran, och på och kring de gamla sanddynerna
vid Rälla står en ganska ståtlig tallskog. I socknarna
sydost och öster om Borgholm spelar tallskogen, delvis
planterad i sen tid, en rätt framträdande roll i landskapsbilden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:02:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1921/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free