Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hestra och Isaberg av NAT. BECKMAN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bedårande. Och utsikten från höjden över sjön är ståtlig.
Det har så många gånger sagts, att utsikterna i dessa trakter påminna om Dalarna och Siljan, att förf. hade gjort ett
löfte att icke upprepa det talet. Men då jag kom hit upp,
blev det som för Hök Matts Eriksson, då han skulle sälja
fädernegården: »Det var nog meningen, men det gick inte.»
UTSIKT ÖVER HESTRASJÖN MED ISABERGET I BAKGRUNDEN. Theresa Nilson fot.
En tredje utflykt mot norr erbjuder ett egendomligt intresse. Åt detta håll ha vi 1 1/2 mil till Lagmanshagasjön
och den vackra gården Lagmanshaga. Redan från Isaberget
kunde vi ana oss till, att gården har en glänsande utsikt
med Lagmanshagasjön som förgrund och Isaberget
och Hestra ås i bakgrunden. Här bodde på 1600-talet
Broms Olovsson Gyllenmärs, som gjort sig ett namn i vår
litteraturhistoria, ingalunda såsom skald men såsom älskare
och samlare av poesi. Hans visbok är en av de viktigaste
källorna för vår kännedom om de i adelns tradition bevarade medeltidsballaderna (folkvisorna).
Vi inhämta av litteraturhistorien, att naturen är ett sent
begrepp i vår litteratur. Men vi inhämta i fältet, att våra
litterärt och kulturellt intresserade förfäder valde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
