- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1921. Öland /
192

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skisser från en Värmlandsfärd av ESTER EDELSTAM

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hos hemmafolket hade det sin alldeles säregna prägel. Och
mycket var det som Stava och Rita fingo se och höra i
de små gråa stugorna.

Var stuga hade sin historia, och alla voro de släkt med
varandra. Först var det Johans i Backen högst upp vid
skogsbrynet. De voro turisternas värdfolk. Gick man in
där en kväll, så fann man minst två barn i var fållbänk
– sängarna i kammaren stodo förstås orörda – och räknade
man ihop dem, så blevo de nio. Men såg man dem
nästa morgon på ängen med liar och räfsor, då tycktes de
vara minst femton. Så duktigt togo de i, antingen de voro
elva eller sjutton år, pojkar och flickor om vartannat. Sex
veckors arbete med höskörden låg nu framför dem.

Men voro de duktiga i Johans gård, så fanns det den
som var ändå duktigare borta på Lampitorp. Det var
Gunnar, treåringen med sina ljusa lockar och blåa ögon.
Se bara på honom, där han står och slår i spik med den
stora yxan, eller där han gnor och klättrar och lassar av
ett helt lass småbräder alldeles ensam, eller där han räfsar
på åkern! Och titta nu, då han står orörlig med händerna
i byxfickorna och med tankfull blick följer timmermannens
arbete! Vad skall väl bli av den pojken, när han blir
stor? Hans mor har bara ett bekymmer: att han rent skall
förta sig, för hon kan inte hålla honom från arbetet på
hela dagen. En glad och vänlig liten fyr är han
också, men tala rent kan han inte ännu.

<bild>
VÄRLDENS ÄNDA: PER OCH HANS GÅRD. Förf. fot.

Och så är det mor i Jönstorp, som ler så fryntligt och
är så full av skratt och historier, och så är det Mina och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:02:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1921/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free