Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norska scouter på Kebnekaise - Vårt fjällförarväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
årsskriften 1920 sid. 281 och denna årsskrift sid. 211 och följ.).
Men då ansågo de sig böra utesluta de fem yngsta pojkarna,
för vilka bestigningen skulle varit alltför ansträngande, och
skickade dem i stället med lappen upp på Kebnetjåkko. Klockan
3 på middagen startade Kebnekaiselaget från stugan, och strax efter
midnatt voro de där åter välbehållna och nöjda med sin färd. Uppstigningen efter Gudjohnsens väg hade gått mycket bra, men nog måste man iakttaga stor försiktighet, och inte fick man ha ont av svindel under uppklättringen. Utsikten från toppen – i klar sikt – var underbar. De blickade ut över hela Lapplands fjällvärld med hundratals jökelkrönta toppar, med breda dalar och blänkande sjöar och älvar. Och det var äkta klang i det femtonstämmiga rop, som ljöd då scoutbaneret vecklades
ut på Sveriges högsta fjäll.
NORSKA SCOUTER PÅ KEBNEKAISES HÖGSTA TOPP.
Ur Den Norske Turistforenings Aarbok.
Här lämna vi våra vänner scouterna att taga sig hem till
sitt land igen och önska dem välkomna åter till gamla Sverige.
E. B-n.
VÅRT FJÄLLFÖRARVÄSEN.
År 1897 anställde Svenska Turistföreningen som fjällförare i
Jämtlands fjälltrakter några där boende personer, vilka voro väl
kända med de dåvarande turiststråken ävensom med bestigningen av de fjäll, som lågo närmast intill dem. Varje fjällförare erhöll en förarebok. I enlighet med bestämmelser, som
i densamma stipulerades, var föraren skyldig att vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
