Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S. T. F:s sällskapsresor 1920
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRÅN SÄLLSKAPSRESORNA 1920: VID SJÖFALLSSTUGAN.
genom för årskriftens läsare redan kända trakter av Lappland och utrymmet dessutom är hårt anlitat, var det omöjligt att bereda plats för dem.
Av berättelserna framgår att sällskapets medlemmar redan på uppresan bekantat sig med varandra, så att man vid framkomsten till Abisko var som en enda stor familj. Och inträffade några små missöden eller motigheter, så tjänade dessa snarare till att ena än att söndra. När man skildes åt efter slutad färd var också saknaden allmän, och man beslöt att även i fortsättningen hålla ihop; ja, några ha gått så långt att de beslutit hålla ihop för hela livet. Flera gånger ha de olika »lagen» träffats för att under mörka vinterdagar glädjas vid minnet av en sol, som aldrig gick ned. Då ha på duken framtrollats bilder från de underbara sommardagarna, och färdvisornas glada melodier ha åter stämts upp.
FRÅN SÄLLSKAPSRESORNA 1920: VANDRING ÖVER HÖGFJÄLLET.
Ett litet stycke naturlyrik och en glad avskedsvisa få tjäna som avslutning på dessa rader:
»I tacksam glädje vill jag hälsa Dig, O Aktse!
Omkransad av stolta fjäll låg Du, drömmande och stilla i
aftonsolens svinnande ljus.
Laitaure! Hur skönt är Ditt namn. Hur skön Du själv. Hur underbar och
full av mystik.
I mång tusende år har Ditt stilla vatten speglat de mäktiga jättar, som
stå på vakt kring Dina stränder.
I mång tusende år har aftonsolen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
