Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
geologiens och geografiens kunskapsskatt var den gripande
känslan av alltings föränderlighet, av tingens, oändliga och
obönhörliga växling.
Bakom de dagar, Bellmans luta spelade under
Djurgårdens ekar ligga i tidernas, ändlösa rad de, då vågen rullade
fram över den havsbotten, där fälten bottenfälldes kring
slipade hällar. Bortom den tiden ligger en annan, då
snöhöljda isar sakta gledo över klippornas rad, då is och
granit stredo om vem som var starkast och en var av de
båda tog sin del av segern. Bortom den kampens sekler
ligga oräknade, okända årtusenden, då granitmassiven
sprungo åtskils, då höjder och dalar formades av djupets
makter och av längesedan döda älvar, då grundritningen
tecknades till Mälarens och Saltsjöns på en gång leende
och karga landskap. Bortom dessa tider ligga årsmiljoner
i okänt tal, då djupens smälta massor vällde fram, då
svårförstådda krafter födde de hårda hällar, vi strida mot och
glädjas åt.
Och till sist, bortom urtidens under ligga de, då
Stockholms plätt på jordytan var en punkt på den rullande planet,
som glödde och lyste ute i världsrymden. Osedd av levande
ögon? Därom veta vi intet!
Jag sätter mig ned att skriva om huru den natur genom
tiderna fötts, där storstadens barn tanklöst leva sin dag,
glädjas åt vårens grönska, sommarens värme, höstens
rodnad, vinterns snö, där de slita och njuta, tänka och forska.
Skall jag giva detaljforskarens kalla, noggranna skildring
av de iakttagna fenomenen eller skall jag för en gångs
skull med vetenskapen som bärande vingar flyga ut i
fantasiens land och se blott de stora dragen av vad som genom
tidernas oändliga rad skett på den plätt av jordytan, där
Stockholms invånare genom åren trampa vägen mellan
vaggan och graven?
Kvar blir då förnämligast, liksom för den unga skaldinnan,
medvetenheten om alltings växling, medvetenheten om
sanningen av vad redan den grekiske vise kände, då han som
sin levnads yttersta lärdom satte orden: allting flyter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
