Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FIG. 13. ÅTTONDE STOCKHOLMSLANDSKAPET.
»Där Mälarens bäcken snörts samman hade den stora landisen lagt den rad av
långsträckta kullar, som fått sitt namn just efter det »Brunkeberg» av sand och grus, som
sköljes av Mälarens avlopp». Bilden visar hur det såg ut på Malmskillnadsgatan för
2 400 år sedan. — Rullstensås med urskog i norra Hälsingland.
En genial tolkning av de spår, sommarsolen och
vinterkölden lämnat efter sig i de leror, som från isens
bottenslam av smältvattnet svämmades ut i det hav, över vars
botten den drog sig undan, har möjliggjort att med den
pålitligaste noggrannhet till tiden ange, huru vid
isavsmält-ningen tillgick. Fig. 14 återger en kartskiss över ungefär
»det större Stockholms» område. Å denna synes huru
mycket av detta, som för ett knappt tiotusental år sedan
under varje lustrum blev isfritt. I genomsnitt var det en
kvarts kilometer per år, varma somrar mera, kalla mindre.
Höjder och dalar påskyndade eller fördröjde avsmältningen.
Ett årtionde efter det isbräckan stått på Årstavikens södra
strand stod den mitt i Stockholms ström, dock skjutande
upp en tunga över en del av bergen i Katarina. Efter
ytterligare 15 år stod den vid Norrtull. På tjugu år blev
huvuddelen av stadens bebyggda område isfritt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
