Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mare och allt längre. Klimatet förbättrades hastigt nog
århundrade efter århundrade. Detta satte fart i de många arter
bland träd, buskar och örter, som, tillkomna under
tertiärtiden, för isen vikit från de nordliga länder de då besutto,
och som måst »övervintra» i mellersta Europa, där de
köldömmare i
västra Frankrike
även under
istiden funno
klimatiskt jämförelsevis gynnade
himmelsstreck. I
deras inre ljöd åter
ropet: mot
Norden, mot
Norden! De följde
isen tätt i spåren;
först kom som
ett bräm närmast
denna
fjällfloran, sedan
björk-och tallskogen,
därpå ljusa
lövskogar med ekar
och många
andra av de träd,
buskar och
örter, som i dag
äro väl kända från Djurgårdens kullar och slätter. Vid
sitt tåg mot Norden funno dessa skilda floror, vilka efter
varandra likt vågor rullade in över den nya jord isen
lämnat, en bekväm väg till våra nejder. De danska
vattnen voro då land, som förde från kontinenten till
Norden. Redan för 7 000—8 000 år sedan var sommaren lika
varm och lika lång som i nutiden, något årtusende senare
t. o. m. vida varmare än nu och därmed gynnsammare för
allt levande. Denna »värmetid» varade tre å fyra årtusen-
FIG. 16. STOCKHOLMSNEJDEN FOR C. 7 000 AR SEDAN.
Kartskiss visande ungefärligt läge och omfång av de
ögrupper och skär (helsvarta), som kring tiden för Stenåldershavets
(eller Litorinahavets) högsta stånd funnos i Stockholmstrakterna.
Siffrorna ange höjd ö. h. i m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
