Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMSNATURENS HISTORIA 37
genom smala sund från en långsträckt ö i
Malmskillnadsgatans riktning. Kungsholmen bestod av en större ö och ett
mindre skär. »Stadens» holme, liksom övriga småholmar,
var vida mindre än nu, om de icke voro helt vattentäckta.
Spåren inom Stockholm från bronsåldern äro ävenledes få
och tillfälliga, ej tydande på egentlig fast bebyggelse.
Detsamma är fallet under den tidigare järnåldern, från 500
år före till 800 efter Kristus. Under dess äldre del
fortsatte emellertid landhöjningen så raskt, att för något mera
än ett årtusende sedan Stockholms strandkonturer hade
samma utseende som nu, om de betydande utfyllningar
undantagas, som i senare århundraden företagits och som
alldeles förändrat strandlinjen vid Klara sjö, vid nedre
Birger-jarlsgatan och Nybroviken, vid Strandvägen m. fl. platser
(fig. 17). Järnåldersgravhögars läge föga över nuvarande
havsyta gör sannolikt att landhöjningen måste ha varit så
gott som helt slutförd vid förenämnda tid. Det synes ytterst
troligt att under omkring ett tusen år ingen påvisbar
förskjutning mellan land och vatten ägt rum i
Stockholmstrakten. Från 1700-talets sista årtionden synes däremot en sakta
höjning ånyo ha börjat. De mest omsorgsfulla iakttagelser
ange, att denna vid Stockholms sluss under åren 1889—1918
uppgått till 3,3 mm per år, motsvarande således en
tredjedels meter under ett århundrade. Detta kan tyckas litet,
men en sådan landhöjning betyder dock, om den fortsatte
och ingen muddrade under 6 000 år, att Staden mellan
broarna, Skepps- och Kastellholmarna samt-Djurgården bleve
landfasta med Norrmalm samt med Söder och att
Riddarfjärden torrlades. Endast segelleden i Saltsjön, i en bredd
av omkring 500 m, skulle då sträcka sig in mot södra
delen av Skeppsbron (fig. 17).
Vikingatiden, år 800—1060 e. Kr., synes vara tiden för en
något rikare bebyggelse, medan staden Stockholms egentliga
födelsetid synes infalla i slutet av 1100-talet eller några
årtionden senare. Vid den tiden började den förutvarande
fiskarbyn, hittills för den »stora» handelsstaden Birka
därinne i Mälaren detsamma som Vaxholm eller Sandhamn för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
