Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 BIRGER NERMAN
säte för en primitiv hefästningsanläggning, vilken haft till
uppgift att i möjligaste mån bevaka Mälarinloppen, och
vidare som en färdestation, dels på sjöresan mellan
Östersjön och Mälaren, dels på vägen mellan Uppland och
Södertörn. F. ö. har väl ett mindre antal fiskare bott där
under hela året eller delar av detsamma.
Snorre upplyser, att konungen brändes på Agnent. Agnes
grav på Stadsholmen har naturligtvis förstörts redan i
gammal tid.
Kung Agne har således blivit hängd i sin egen
guld-halsring på den nuvarande Stadsholmen inom någon av
dess lägre delar, och efter honom kallades platsen för hans
död Agnefit. Denna episod i början av 400-talet är den
äldsta kända händelsen i Stockholms och därmed
Stockholmstraktens historia.
Om Agnefits öden under de därpå följande
århundradena fram till staden Stockholms grundläggning känna vi
icke mycket.
I berättelsen om Hjalmar och Ingeborg, vilken i något
olika versioner föreligger i två isländska sagor ifrån
medeltiden, Hervararsagan och sagan om Orvar Odd,
nämnes Agnefit i en vida äldre, från forntiden stammande dikt,
som citeras i sagorna. Den svenske stormannen Hjalmar
drar ut ifrån Uppsala för att kämpa mot Angantyr, som
stämt honom till kamp, därför att kung Yngves dotter
Ingeborg föredragit Hjalmars frieri framför Angantyrs. Han
följes då av Ingeborg »till utsidan av Agnefit». Tydligen
har Ingeborg följt sin trolovade till Stockholmen, från vars
östsida avseglingen till kampplatsen försiggått. Som bekant
kom Hjalmar liksom Angantyr aldrig åter från striden.
Hjalmar och Ingeborg ha troligen levat på 400-talet,
senare än kung Agne, ty Ingeborgs fader Yngve är antagligen
den konung Yngve av Ynglingaätten, som enligt Snorre
var två generationer senare än Agne. Berättelsen torde i
huvudsak vara riktig. Vi få således här ett nytt
vittnesbörd om, att Agnefit under 400-talet var en landningsplats
för fartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
