Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAGOTRADITIONER OM DET FORNTIDA STOCKHOLM 85
intressera oss närmast de, som röra Olovs utfärd ur
Mälaren.
Att här åtskilligt tillhör diktens värld är också alldeles
uppenbart. I två versioner, hos Styrmer och i den
Legendariska Olovssagan, kommer Olov ut därigenom att
näset brister, således genom ett under. Snorres berättelse,
där Olov låter genomgräva näset, är ju något mera
realistisk, men den står dock nära undrens gräns. Man kan
ej gärna förutsätta, att den norske konungen skulle, medan
de övermäktiga svenskarna befunno sig vid Norrström,
kunnat gräva igenom ett näs alldeles därintill. Och vidare
kan det icke vara riktigt, att Agnefit genom ett näs varit
förbunden med Söder Mälarstrand. Söderström fanns till
omkring år 1000 och var dessutom vid denna tid, då
vattnet ännu stod omkring 3 m högre än nu, fullt segelbar.
Olov kan alltså icke ha grävt igenom något näs mellan
Stadsholmen och Söder Mälarstrand.
Men hur har då berättelsen om genomgrävningen av
näset uppstått?
Man har framhållit, att det är en vanlig sägentyp, att
ett sund uppkommit, därigenom att en jätte eller annan
person gräver en kanal genom ett näs och att en dylik
sägen också kan ha funnits om Söderström. Man har då
med rätta förmodat, att en sådan sägen om Söderströms
uppkomst överförts på Olov. Orsaken härtill bör då
givetvis ha varit, att Olov i verkligheten lyckats taga sig ut
genom Söderström undan svearnas här och flotta.
Bakom berättelserna om Olovs äventyr vid Agnefit ha vi
således icke att söka mera än det faktum, att han genom
Söderström lyckats komma ut ur Mälaren. Om det
närmare förloppet av denna episod kunna vi ingenting säga.
Snorre uppger, att Stocksund på Olov den heliges tid
var Mälarens enda utlopp. Dr J. V. Eriksson anser i
uppsatsen »Stockholm och Agnant» (i Upsala Nya Tidnings
julnummer 1916), att det också är alldeles riktigt, att
Mälaren på Olovs tid blott hade avlopp vid Stockholm; i
verkligheten existerade dock här tvenne utlopp. Tidigare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
