Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 IVAR SIMONSSON
den äldsta
stadsmuren, måhända
kanske blott
skyddad av
träbefästningar, 1300-talsta-den, vars murar
gingo ett stycke
utanför nämnda
gator, och
1400-tals-staden, som var
omgärdad av sin
mur på insidan av
nuvarande
Öster-och Västerlånggatorna. Ännu en
stadsmur har
funnits, byggd av
Johan III, och denna
följde strandlinjen,
men den blev av mindre betydelse och kort varaktighet.
Den viktigaste var 1400-talsmuren, och 1400-talet, i
synnerhet dess senare hälft, var en glanstid för staden.
Området innanför denna mur kallades »innan mur» eller
inre kvarteret och utgjorde ett av de fyra kvarter eller
distrikt, i vilka staden inom broarna varit ordnad. De övriga,
västra, östra och södra, lågo utanför muren och hade en
i viss mån annan karaktär än den inre staden. De voro
till stor del fyllda av smala, långsträckta kvarter, mellan
vilka en mängd vattugränder ledde ner till Saltsjön eller
Mälaren. Den 1 september 1625 nedbrann en stor del av
området västantill, och detta blev då icke uppbyggt efter den
gamla planen, utan rutades upp efter den nya tidens
manér i kvadrater mellan breda gator. Här har den stora
gaturegleringen på 1600-talet sin utgångspunkt. Denna
stadens äldsta grundplan är av samma typ som den, vilken
återfinnes i de nordtyska städerna under 1200-talet. En
detalj, förhållandet mellan stadskyrkans, rådstugans och Stor-
överståthållarhuset(i7 0 3); ursprungligen nig.
tessin d. y:S privatbostad. C. G. Rosenberg fjto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
