Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
RESIDENS OCH LUSTSLOTT
av GUNNAR MASCOLL SILFVERSTOLPE
I STOCKHOLMS HISTORIA SPELAR DET
väldiga byggnadskomplex, som vi åtminstone
för den nyare tidens vidkommande kalla
slottet, en mycket framträdande roll. Det
var enligt senare forskningar det vid porten
till Mälaren belägna fästet, som under en tid,
vilken delvis ligger inom sagans råmärken, såg en stad
uppväxa vid sina murar. Denna borgens suveränitet över staden
bibehöll den i synlig måtto, långt efter det den senare blivit en
makt för sig och utvecklats efter av egna intressen utstakade
riktlinjer. På femton- och sexton-hundratalens
Stockholmsvyer se vi slottets väldiga anläggningar dominera bebyggelsen.
Vid sidan av dessa murmassiv har S:t Nicolai kyrktorn, som
höjer sig såsom en borgerskapets energiska protest mot
kungligheten, ej kraft att göra sig riktigt gällande. De tre gyllene
kronor, som gåvo slottet dess vackra namn, voro nog
seglarens sjömärke, när han i slutet av 1600-talet närmade sig
»then konungzlige Residens och Hufwud Staden Stockholm».
Redan på det gamla »Tre Kronors» tid hade försök gjorts
att anpassa stadsplanen efter slottet, och när Nic. Tessin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
