Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på att modärnisera den tunga medeltidsborgen, men först
under den praktälskande Johan III:s tid hade renässansen
där hållit sitt definitiva intåg med antikiserande portaler,
öppna loggior, »välska» gavlar på murarna, smäckra
kopparspiror på tornen samt med en inredning, där de
klassiska »ordningarna» gåvo stadga åt den med detalj förälskelse
utförda dekorationen. Slutligen hade även Gustav II Adolf
givit sin tribut till fädernas borg genom att uppföra en länga
i holländsk senrenässans. Som slottet låg där under
1600-talets senare hälft, var det naturligtvis icke ett stycke
enhetlig arkitektur, av en härskarvilja gjuten till ett
oupplösligt helt, så som t. ex. Vasatidens konstnärliga stordåd,
Vadstena slott. Det var en samling olikartade byggnader, som
slutits ihop kring det mäktiga kärntornet. Den sirligaste
elegans stod sida vid sida med de mest robusta former.
En vandring runt anläggningen eller inne på de tre
borggårdarna gav oupphörligt nya, överraskande perspektiv. För
en med vår tids sensibilitet utrustad besökare skulle det
hela ha verkat som en fantastisk dröm, där allting kunde
hända. Stockholms gamla slott var icke ett konstnärligt
uttryck för en tid. Det var ett sammandrag av hela den
svenska historien, samlat under de tre gyllene kronorna,
rikets urgamla symbol.
Hade icke elden vigt all denna härlighet åt förgängelsen,
så hade sannolikt murbräckan gjort det. Mot 1600-talets
slut var den gamla borgen synnerligen bofällig, varför Karl
XI 1692 beslöt att låta helt ombygga den. Arbetet
uppdrogs åt Nicodemus Tessin d. y., som nyss lämnat sin
studietid bakom sig och intet högre önskade än att få pröva sina
krafter på ett stort företag. Denna ombyggnad hade
hunnit med uppförandet av den norra fasaden, då elden bröt
ut. Om någon betraktade eldsvådan med blida ögon, så
var det Tessin, vilken härigenom fick långt friare händer
för sitt bygge än han skulle ha haft, om han behövt taga
hänsyn till redan förefintliga murar. Den nya plan, som
han på sommaren 1697 framlade, skilde sig också i flera
hänseenden från den fem år äldre. Arbetet med slottsbygget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
