- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1922. Stockholm /
160

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160 STEN DE GEER

bodda ytor alldeles oförmedlad, såsom i nordost vid
Valhallavägen med husmassor på ena sidan och skogen på
den andra, eller i nordväst nära Karlberg, där
femvåningshusen nå obygdens gränslinje. Längre ut vidtaga
förstäder, som normalt bli glesare och mindre utåt.

Det stora avbrottet i »stadsradiens täthetsprofil»
påminner om ett* liknande inom Ostpreussens huvudstad
Königsberg, där det föranletts av en alltför länge bibehållen
befästningsgördel. Staden tätnade väl mycket inom denna ring,
medan bebyggande närmast utanför var försvårat eller förbjudet.

Stockholm har sedan Klas Flemings tid ej hejdats i sin växt
av befästningar, men väl av en tämligen sluten gördel av andra
hindrande arealer. I nordost ligga S. Djurgårdens park
och Ladugårdsgärdets militära övningsplats, i nordväst följa
Brunnsvikens vattenyta, Hagaparken, Norra
Begravningsplatsen, Karlbergsparken och Ulvsundasjön, och i väster
sjukhusparkerna å västra Kungsholmen. Medan de norra
stadsdelarna sålunda haft att kämpa med övervägande
artificiella hinder, så ha de södra i stället haft svåra naturhinder
att övervinna. Årstaviken och Hammarbysjön med
därbakom, ovan en sydligare förkastningsbrant utbredda
skogsmarker utgöra alltjämt vida tomrum å befolkningskartan.

Vid studiet av Stockholms geografi kunde man på grund
av nämnda skarpa gräns mellan storstads- och landsbygd
vänta sig höga tomtpriser och hyror samt en försenad
utveckling av bostadsregionens glesare ytterzon samt sen
inkorporering av denna ytterzon. Staden Königsberg
inkorporerade samtliga yttersektorer 1905, Stockholm gjorde
början 1912 med syd- och sydvästsektorerna (Brännkyrka),
varpå västsektorn (Bromma) följde 1915. Närmast gränsa till
inkorporeringsområdet den återstående södersektorn (Nacka)
med Saltsjöbanan samt den folkrika nordvästra sektorn
(Solna-Spånga) med Västeråsbanan. Sektorerna i norr
(Djursholmsbanans) och nordost (Lidingöbanans), utanför
Östermalm, innehålla mera förmögna förorter, som söka undgå
inkorporering genom sitt organiserande såsom särskilda
städer och köpingar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:02:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1922/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free