Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 CARL JULIUS ANRICK
av att hela vårt land framställes i samma skala på
huvudkartan. Först genom att även Norrlandsbladen bli i samma skala
vinnes det rätta intrycket av de ofantliga avstånden inom
Norrland, ytterligare skärpta genom den glesa bebyggelsen.
I en atlas, utgiven med turistiska synpunkter för ögonen,
använder man icke gärna systemet med kartbladen »kant
i kant» eller med det ena uppslagets kartkant direkt
gränsande till det andras, utan söker hellre lägga bladen
övergripande, så att gränsområdena återfinnas på två eller flera
blad. Visserligen ökas kostnaderna därigenom att
kartuppslagens antal växer, men fördelarna äro så stora, att
Turistföreningen icke tvekat att ikläda sig denna merkostnad.
Vidstående figur återger den indelningsplan, som kommer
att följas i atlasen. Landet framställes i 17 kartor, som
taga 34 av atlasens sidor i anspråk. Indelningsplanen visar,
huru kartbladen inom gränsområdena till grannländerna
avgränsats så, att de ur resesynpunkt betydelsefulla delarna
av grannlandet rymmas inom dess ram; särskilt gäller detta
i norr på gränsen mot Norge. Fjällturerna tvärs över
Skandinavien kunna därför planeras med ledning av atlasen,
som härvidlag kommer att ge mer än något förutvarande
liknande arbete. Vad utförandet beträffar komma såväl
huvudkartan som specialkartorna att tryckas i flera färger.
Terrängen framställes med s. k. bergkurvor, vilka ge en god,
plastisk bild av landets höjdförhållanden. Höjden över havet
skall åskådliggöras genom talrika höjdsiffror på berg, sjöar
och viktigare orter. Genom skilda ytfärger komma bygd,
skogsmarker och fjällområden liksom havets olika djup att
markeras.
Här behöver ej framhållas, att kartan blir rik på namn,
ehuru ej så att den överlastas därmed. Olika beteckningar
angiva de skilda orternas växlande storlek, betydelse och
karaktär. Städer, köpingar, municipalsamhällen och andra
större orter medtagas alla, och förutom kyrkor, större
gårdar, fabriksanläggningar och dylikt skall huvudkartan även
innehålla uppgifter om turistplatser, turisthotell, mera
stabila pensionat och gästgivargårdar m. m., varom teckenför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
