Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| UPPFÖR SKURDALSHÖJDEN. G. Hagelquist foto. |
I samma mån som solen steg, blev föret kärvare, och i stället för
att bromsa fick man köra på med stavarna. Nere vid
älven ha vi en kortare rast. Ledaren tänker göra en
kringgående rörelse och så föra oss en visserligen något längre,
men mindre brant väg upp till stugan. Han utlovar en
matrast, när vi nått trädgränsen. Och så börja vi med
frejdigt mod stigningen uppför Blåhammarfjället. — Man
glädes åt solen, åt sin egen styrka, åt vidderna, över vilka
utsikten åter öppnar sig ju högre man stiger. Men hur
det är så börjar man märka, att man bär en ryggsäck —
och den vida intressesfären krymper sakta, men säkert
ihop, tills man slutligen med hela sin energi koncentrerar
sig på det enda: att med sina egna skidspetsar följa tätt
efter de hasande bakändarna av den föregåendes skidor,
och man tittar förstulet efter den yttersta busken. Där står
den väl äntligen! Nej, när man väl hunnit dit, så finns
det alltid några krypande kräk litet längre upp, och
trädgränsen blir till slut bokstavligt talat stämningens
»springande punkt». Men slutligen är den definitivt sista busken
uppnådd. — Härligt! Man vilar gott på snön,
thermosflaskan och smörgåsarna kalla livsandarna tillbaka, och
välbehaget återvänder med förnyad intensitet. Man är —
inte bergtagen utan »fjällbiten», och den återstående sträc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:02:30 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1922/0322.html
